Bosse Rönnberg har absolut rätt.

Reklambranschens tidning som oftast bara innehåller skvaller levererar trots att ett och annat guldkorn. Nu senast hade man intervjuat Bosse Rönnberg, en av branschens förgrundsfigurer under 80- och 90-talet. I den säger han bland annat att han saknar den säljbara skillnaden i dagens reklam. Så sant, så sant. Han utvecklar detta med: ” Vad jag dock saknar i dagens reklamfilmer är den säljbara skillnaden. De flesta står på samma planhalva och skriker “köp mig, köp mig”! När jag var ordförande i Cannes, myntade jag ett begrepp för att hålla ihop juryn som jag kallade “creative with a purpose”: Dvs, förutom att filmen är rolig, eller vacker eller bra producerat, vad vill man uppnå på kort eller lång sikt. Det blev ett rättesnöre för juryns arbete, säger Bosse Rönnberg och fortsätter: Jag tror att alltfler är inblandade i den kreativa processen. Det blir fler möten där alla ska säga sin åsikt och då finns risken att budskapet blir urvattnat. Det blir mellanmjölk istället för ett unikt budskap. Åtminstone den reklam jag ser på tv når inte ut genom rutan. Jag hoppas just denna gång att fler reklamare tar Resumé på allvar.ume

Pessimistiskt om optimism eller kanske tvärtom.

Det är väl typiskt, när man väl snubblar över något riktigt bra så handlar det om en nutid och framtid som inte känns överdrivet attraktiv. Det handlar om boken (om “bok” nu är rätt ord – kanske “pamflett” passar bättre) “The age of earthquakes – a guide to the extreme present.” av Shumon Basar, Douglas Cuopland och Hans Ulrich Obrist. Konstigt nog blir jag glad av att läsa något så sorgligt. Eller så blir jag ledsen av att läsa något så roligt. Eller så har jag helt enkelt drabbats av crisis – ett nytt verb som betyder att man är trött på golbala kriser. Läs!