Hellre kakel i köket än marmor på banken.
En gång i tiden, i mitten av 80-talet var det mycket krångligt att få ett bolån, än värre ett lånelöfte, vilket innebar att man aldrig kunde veta om man kunde köpa sitt drömhus eller om det skulle falla på att banken skulle säga nej. Med hjälp av mäklaren fyllde man i ett antal blanketter som sedan skickades till banken med vanlig post och hade man tur fick man svar efter någon vecka. Förhoppningsvis hade ingen annan då hunnit före.
Här fanns ett stort hål i marknaden som behövde fyllas. Tillsammans med finansiella experter skapade vi konceptet “Lånelöfte med vändande fax”. Eftersom vi redan var strategiska rådgivare åt Svensk Fastighetsförmedling, dåtidens största mäklarkedja, var det naturligt att de skulle bli distributionskanal för den nya tjänsten. De flesta banker var inte intresserade av sådana nymodigheter – utom PK-Banken. Nu kunde kunderna göra sin låneansökan direkt med hjälp av “modern elektronik” och Svensk Fastighetsförmedling fick ett nytt konkurrensmedel. Första året levererade de över 12 miljarder kronor till PK-banken vilket nu, drygt 30 år senare motsvarar drygt 26 miljarder kronor i dagens penningvärde. Tyvärr hade vi inte provision. Sedan blev PK-Banken Nordbanken (nuvarande Nordea) och fick så många olika problem att “lånemaskinen” glömdes bort och så småningom dog.
Men idén låg och skavde i våra bakhuvuden. På “lediga stunder” funderade vi på hur vi skulle kunna göra om tricket. Lösningen blev att bygga ett nytt system baserat på Internet. Året var 1992. Problemet var att vi inte hade tillräckligt med pengar. Vi funderade på vilken bank som kunde vara intresserad men i stort sett alla hade redan etablerade samarbeten med olika mäklarkedjor. Då kontaktade vi SBAB (Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag) som dittills bara lånat ut pengar till kommunala bostadsbolag. Med hjälp av de tidigare erfarenheterna vi hade, tillsammans med en utförlig affärsplan, fick vi dem att satsa med hela hjärtat och plånboken. Tillsammans startade vi SMS – Svensk Mäklarservice som skulle ansvara för allt från systemutveckling till distributionskanaler och marknadsföring.
Sedan utvecklade vi ett internetbaserat lånehanteringssystem och integrerade det i ett mäklarsystem från SFD (Svensk Fastighetsdata), som hanterar en mäklares alla rutiner. Systemet var det modernaste på marknaden men var ändå bara nummer två på marknaden. För att vårt lånehanteringssystem skulle hamna på mäklarnas skrivbord skänkte vi bort systemet vid “hallelulja”-möten runt om i landet.
Sedan följde en massiv reklam- och PR-kampanj på temat: ”Banken är död. Länge leve mäklaren.” i sann konkurrensorienterad anda. ”Över en natt” fick mäklarna ett nytt konkurrensmedel , SFD en marknadsandel på över 50 procent och SBAB en utlåning på över 40 miljarder kronor det första halvåret, vilket i dagen penningvärde motsvarar 64 miljarder eller nästan 2 procent av Sveriges ansamlade lånestock. På ett halvår. Den här gången fick vi provision.
Efter några år tyckte SBAB att vår provision var för hög, trots att utlåningen ökade med raketfart. SBAB köpte ut vår andel av SMS och övertog vår personal. Grunden till SBABs position på bolånemarknaden var lagd. Idag har de en marknadsandel på drygt 17 procent. Vi tog våra pengar och investerade i ett IT-förertag som heter IFS, som senare börsnoterades, och startade utvecklingskapitalbolagen LinkTech och LinkMed. Men det är en helt annan historia.

Ända in på 90-talet var det en ynnest att få ett bolån i banken. Det var en tid då uttrycket “en svåger på banken” speglade verkligheten. Om du inte hade en “insider” var du prisgiven till de villkor som banken ställde upp för att bevärdiga dig som kund.

Allt detta ställdes på huvudet av SBAB som erbjöd samma (låga) ränta till alla. Eftersom man var ny på markanden fanns det inga “svågrar” som kunde ge företräde till personer som ansåg sig själva berättigade därtill. Detta var början på en marknad där makten försköts från leverantör till kund. Idag slåss alla banker, med allt lägre räntor, för att sno en kund från en annan bank. Inte sällan med tvivelaktiga metoder.