WHAT’S IN A NAME?
Ett företags namn och varumärke kan antingen begränsa eller förstärka dess konkurrenskraft. Vad tycker du om “Källartorken”? Låter det som ett företag som erbjuder en revolutionerande teknik för att dränera fastigheter utan att gräva? Det tyckte i alla fall inte jag. Framför allt om man har ambitionen att inte bara utmana den etablerade och mycket konservativa byggbranschen i Sverige, utan i hela Norden – ja, till och med i hela Europa. Jag tror att du håller med mig att det är att göra det onödigt svårt för sig.
Min första uppgift var därför att skapa ett varumärke som kändes seriöst, var relevant och enkelt att komma ihåg, både i tal och på bild. Och som fungerade internationellt. Som inbiten korsordslösare kom jag ihåg “är en öken, fyra bokstäver”. Svaret är “arid” som alltså betyder en miljö med total avsaknad av fukt och vatten. En plats där det är torrt. Precis det som företaget erbjöd. Dessutom förstår man det på de flesta språk; engelska – arid, franska – aridè, italienska – aridi, spanska – arido.
Med detta varumärke som bas byggdes en kommunikationsplattform som sammanfattades i “Dränerar utan att gräva”, och som illustrerades av fastigheter där det var omöjligt att dränera med traditionella metoder. I alla fall inte om man vill undvika “bombkratrar” i trädgården. Med detta som utgångspunkt fick jag uppdraget att formulera en affärsplan med strategiska, taktiska och operativa riktlinjer. Jag fick även ansvar för att producera underlag till potentiella investerare. Jag vågar påstå att den omprofileringen var orsaken till att företaget på två år ökade omsättningen från 2 till 12 miljoner. Med samma personal och samma kostnader, med undantag för varumärkesbyggande som gick från noll till lite, i byggbranschen, mer än normala tre till fem procent. Vi var ju i en lanseringsfas.
Trots lyckade installationer hos över 600 privathem och ett antal kommunala och privata fastighetsbolag, gick det ändå åt skogen. Motståndet från en traditionella byggbranschen med sina grävskopor, plastmattor och dräneringsrör blev för starkt. I synnerhet som de lyckades få med sig “lobbyorganisationer” som Villaägarnas Riksförbund. I det här fallet valde man sitt eget bästa framför kundens.
Jag har alltid varit road av varumärken, logotyper och typografi. Den här kom nästan instinktivt. Först namnet, som signalerade torrt på det flesta viktiga språk. Sedan loggan med mitt favorittypsnitt (förutom Franklin) Helvetica Neue. Och som kronan på verket, asterisken som signalerar att det finns något mer.
Hur dränerar man ett hus om man varken kan eller vill gräva upp marken runt eller under huset? Man dränerar från insidan förstås. En etablerad teknik för dränering av stora betongkonstruktioner, utvecklad av bl a US Army’s ingenjörskår för dränering av allt från armébaracker till Hoover-damen. Men att det duger för dem är ingen garanti för att det duger för den svenska byggbranchen. Synd.
En liten skrift som försöker pedagogiskt (och lite säljande) förklara hur det verkligen går till när man dränerar utan att offra blomsterbäddar och gräsmattor. Tyvärr lät sig de självutnämnda förstå-sig-påarna på Villaägarnas Riksförbund inte att övertygas. Sannolikt för att man en gång hade målat in sig i ett hörn när tekniken var i sin linda. Sens moral – prestige är ett farligt vapen. Om du vill lära dig något nytt och spännande, klicka på bilden för att ladda ner skriften som pdf.